Räntorna är nu på väg upp och det kommer sannolikt att påverka ditt sparande till stor del. Räntorna har sjunkit i 20 år, vilket har lett till stigande obligationspriser och många investerare har funnit räntor/obligationer som en trygg och relativt högavkastande del av sin portfölj. Men hur kommer dessa instrument att påverkas av kommande stigande räntor? Generellt sett sjunker obligationspriser i samband med stigande räntor.

USA har redan börjat höja sina räntor och i Sverige flaggas det för höjningar av reporäntan i början av 2018. 3-mån STIBOR har redan börjat stiga i år.

De flesta ränte- och obligationsfonder har en betydligt lägre risk än aktiefonder, men det betyder inte att de garanterar uppgång. De kan snarare snart bli en långsiktig förlustmaskin i ditt sparande. Detta gäller även blandfonder som ofta till relativt stor del exponeras mot räntor/obligationer.

Det finns två problem med detta ränteklimat. Ett gäller investeraren och det andra gäller fondförvaltaren. Den sistnämnde kommer nu att jobba i rejäl motvind, vilket leder till att förvaltaren ofta ändrar inriktning på fonden – från statspapper till att placera mer i företagsobligationer som oftast har en högre risk. För investeraren uppstår ett annat frågetecken; hur skall jag hålla nere risken i min portfölj om jag inte kan använda mig av räntepapper? Ibland kan alternativet vara att hålla en del av pengarna på bankkonto, men vad gör du i en fondförsäkring, t ex de flesta pensionsförsäkringar, där kapitalet måste placeras i en fond?

Svaret på denna gåta är inte enkelt. Det kanske ens inte är möjligt att hitta en avkastande lågrisklösning. I framtiden kan det bli ännu viktigare att kontinuerligt se över sina ränteplaceringar för att säkerställa att dessa instrument faktiskt gynnar portföljen, och inte tvärtom. Att välja kvalitativa fonder på alla nivåer kommer bli allt mer viktigt för att få ut så mycket som möjligt från varje tillgångsslag.

Vad är det då egentligen som orsakar att marknadsvärdet på räntepapper sjunker vid en höjd ränta? Det säger sig självt att ingen investerare vill få 2% avkastning på samma placering som grannen erhåller 4% på. Därför sjunker värdet på den placering som endast erbjuder en avkastning på 2%. Den sjunker då till ett pris som motsvarar en s k yield (avkastning) på 4%.